Åbent brev til Nordisk Råd
Förfrågan till Nordiska rådet angående klimat- och miljövänliga transporter i Norden
Disciplinen transport och hållbara och klimatvänliga transporter är ett otroligt omfattande och mångfacetterat kompetensområde. Som ni vet, är det mycket teknik inblandat.
Högteknologiska lösningar designas, nya byggmetoder utvecklas och nya byggmaterial introduceras och används, ny bullerreducerande asfalt för motorvägar tx Nya signalsystem för tåg rullas ut, implementeras och sprids – det ger upphov till många tekniska problem. Och det finns planer på förarlös tågdrift, tåg som styrs centralt; kort sagt, det finns ett stort fokus på ny teknik. Frågan om nya drivmedel är också stor; nya drivmedel för tåg: t.ex. batteri och väte. Och fortsatt elektrifiering (här har Danmark halkat efter med många förorenande och fossilbränsleproblematiska, dieseldrivna tåg på stambanorna och på de lokala och regionala banorna). Ny publikorienteret informationsteknologi til bus, tåg og skepstrafik.
Transportområdet har också blivit mycket akademiserat de senaste åren, med ett stort antal avhandlingar, rapporter och studier. Och det finns ett stort utbud av seminarier, workshops, möten och konferenser som tar upp alla möjliga infallsvinklar och aspekter av aktuell transportutveckling och transportproblem, transporter och klimat och den gröna omställningen eller omvandlingen av transporter.
Hållbara transporter har också en central position inom det politiska universum. Det är ett viktigt område för beslutsfattare att markera och profilera sig inom. Transporter och transportsätt, konventionella såväl som gröna, är också föremål för ekonomiska modeller och beräkningar. Samtidigt finns det en viktig beteendedimension av transporten, som inte får underskattas. Hur mättas og hur beskrivs transportanvändarnas beteende, deras preferenser, deras val av transportmedel etc. Hur lockar man in bilister på tåg, spårvagnar och bussar? Hur man får dem att cykla? Vilka barriärer och hinder finns här? En annan välkänd utmaning är den ständiga fetischeringen av bilen och den eviga frågan: Privat bil kontra kollektivtrafik; vad kan man göra åt kollektivtrafiken för att kompensera för fördelarna med att äga en bil?
Och hur är det med cykling, hur gör vi det enklare och mer attraktivt att använda cykeln, hur främjar vi cykling, vilka incitamenter finns här? Skulle man kunna tänka sig att införa ett skatteavdrag för cykling? Og hur skaper vi en ideel cykelinfrastruktur?
Och slutligen finns det en mycket spännande gender-dimension, ett genuspolitiskt förhållningssätt til transport. På dette område ser vi en rad spännande undersökningar och teoretiska tillvägagångssätt. Det finns faktiskt en massiv maskulin dominans inom transportsektorn. Vi vet ju från undersökningar, att det finns en majoritet av kollektivtrafikanvändarna som är kvinnor. Det är alltså ett välkänt fall att fler kvinnor än män åker kollektivt samtidigt som det är “the heavy boys” och killarna i slips som sätter tonen och får genomslag när nya motorvägsprojekt och permanenta förbindelser mellan landsdelarna måste beslutas och genomföras.
Det är också helt fel att kvinnor är så sparsamt representerade på transportspecifika konferenser och seminarier. Och inom forskningen, bland “transportforskarna”, som jonglerar med beräkningsmodeller som till exempel utesluter spårväg och klimatvänlig transportinfrastruktur. Och som nämnt i de beslutande kretsar och lobbyistforum som fattar beslut om infrastrukturprojekt – eller som står nära beslutsprocessen – och propaganderar för vägprojekten och andra monstruösa klimatförstörande projekt och ger dem blåstämpeln.
De styrande partiernas och de styrande eliternas satsning på konventionell fossilbaserad transportinfrastruktur är ett mycket stort problem: Framför allt motorvägar och flygplatser. Men också parkeringsplatser och parkeringshus och den bilkörningsfasta gynnandet av individuella motordrivna transporter är mycket problematiskt. Man skulle kunna hävda att dessa sneda prioriteringar står i direkt konflikt med Nordiska Rådets politiska planer och strategier. Ur vår synvinkel kan kärnfrågan formuleras på följande sätt: Hur kan vi bekämpa och omintetgöra planer og projekter rörande klimatfientlig och naturförstörande transportinfrastruktur? Även CO2-utsläpp i samband med byggnadsarbeten (broar, vägar, järnvägar) är en faktor vi måste förhålla oss till och söka beräkna och påvisa. När vi diskuterer hållbar transport.
Vilka är de grundläggande sakerna som vi kontinuerligt och undantagslöst måste främja för att forma framtidens hållbara transporter i en klimatvänlig riktning?
>> Se hele henvendelsen (med bilag i alt 17 sider på blandet svensk og engelsk)